Hoppa till huvudinnehåll

Ledare: Klassklyftornas Sverige

Rapport efter rapport understryker de skenande klassklyftorna i det Sverige som allt mer framstår som ett paradis för överklassen. För verklig jämlikhet och solidaritet krävs mer än bara höjda skatter för de rika.

Sturegallerian, Stockholm.
Genrebild/Proletären

Första majtider innebär också majblommetider. Den ideella organisationen Majblommans riksförbund har tillsammans med tre andra organisationer undersökt barnfamiljernas ekonomiska svårigheter. 

Rapporten är en skrämmande läsning som visar på de alltmer tilltagande klyftorna i det svenska samhället. 20 procent av alla ensamstående föräldrar med lägre inkomst har inte haft råd att äta sig mätt vid något eller flera tillfällen de senaste sex månaderna. 54 procent av alla ensamstående har haft svårigheter med att köpa kläder anpassade till årstiden till barnen vid något eller flera tillfällen under de senaste sex månaderna. 

Samtidigt som allt fler barnfamiljer har svårt att få pengarna att räcka till slås det rekord i en helt annan del av samhället. Förra året fick Sverige sex nya dollarmiljardärer. De är nu totalt 43 stycken. 

Hur många det blir i år återstår att se. Nu börjar i alla fall aktieutdelningarna på Stockholmsbörsen för 2023 delas ut. De är beräknade till 335 miljarder kronor och bland de åtta företagen med de största aktieutdelningarna finns de fyra storbankerna. 

Rapport efter rapport understryker de skenande klassklyftorna. LO:s årliga rapport om makteliten visar att det nu går drygt 67 industriarbetarlöner på en genomsnittlig vd-lön i de 50 största företagen i Sverige. Skillnaderna i lön mellan olika arbetargrupper är stora. Så går det till exempel nästan 90 barnskötarlöner på en vd-lön. 

I schweiziska banken Credit Suisses årliga rikedomsrapport, som bland annat jämför olika länders klassklyftor, placeras Sverige på fjortonde plats över länder med störst skillnad i medianförmögenhet när befolkningen delas i två lika stora delar. Credit Suisse har visat hur antalet dollarmiljonärer i Sverige ökat drastiskt över tid och de bedömer att antalet kommer fortsätta öka, med hela 44 procent mellan 2022 och 2027. 

Det är en snabbare ökningstakt av antalet miljonärer än i till exempel Tyskland, Japan, Frankrike, Nederländerna, Belgien och Schweiz. En av förklaringarna ligger i att det absolut lättaste sättet att bli rik på är genom arv. Under 2023 var arv för första gången den ”affärsidé” som skapade de största nya förmögenheterna, enligt den schweiziska banken UBS som kartlägger världens superrika.

Och sett till arv och stora förmögenheter sticker Sverige ut. Den socialdemokratiska regeringen avskaffade arvsskatten 2005, samma år som de avskaffade gåvoskatten. Två år senare avskaffades den borgerliga regeringen förmögenhetsskatten. Borttagandet av dessa skatter har gjort Sverige till ett land av skattefrälsen, vilket kan läsas av i förmögenhetsutvecklingen hos de allra rikaste. 

Till alla sänkta skatter kommer de förmåner som främst de rika kan ta del av. Rot- och rutavdrag, förmånliga regler för till exempel bolagsskatt och investeringssparkonton samt ränteavdragen har gjort att den svenska överklassen fullkomligt badar i pengar.

Samtidigt har vanligt folk det allt mer knapert. Inflationen har inneburit reallönesänkningar för arbetarklassen samtidigt som matpriser och räntor skjutit i höjden.

Medelsvensson kan se tillbaka på decennier av relativt goda år. En stor del av det goda har bestått i att Svensson kunnat låna pengar billigt och kunnat köpa konsumtionsvaror på avbetalning. Det har gjort svenskarna till en av de högst skuldsatta befolkningarna i Europa. Med 469.000 kronor som genomsnittlig skuld för varje svensk invånare ligger vi på tredje plats i EU, passerade endast av Danmark och Luxemburg.

Lånekarusellen har snurrat runt, och en drivrem har varit jobbskatteavdragen som hållit tillbaka löneökningarna när statskassans stått för en del av mellanskillnaden.

De senaste decenniernas skattesänkarpolitik har inte bara ökat klassklyftorna. Den har även dränerat välfärden på dess resurser. 

Till slut går det inte längre, vilket vi nu kan se. Det offentliga i Sverige står vid en ”tipping point”. Med över 30 miljarder i underskott för våra regioner och kommuner är vi i ett läge där vi måste säga stopp, annars kommer utförsbacken att leda till ett stup som vi inte kan ta oss upp ur. 

Nu ser vi tydligt effekterna av den ekonomiska politiken som förts de senaste decennierna. Den har varit extremt skadlig för det offentliga och för vanligt folk samtidigt som den varit extremt gynnsam för det privata och för överklassen.

Det finns pengar i det svenska samhället, mycket pengar. Men de är på fel ställen och fördelade på fel sätt.

Den omvända Robin Hood-politiken måste brytas. Överklassen måste beskattas och det enligt principen om skatt efter bärkraft. Arvs-, gåvo-, och förmögenhetsskatten behöver återinföras. 

Om överklassen sedan gnäller om att flytta utomlands, så varsågod. Men då borde deras rikedomar som de tjänat på svensk välfärd, svenska arbetare och på svenska skatteförmåner beslagtas.

I ett jämlikt och solidariskt land ska ingen behöva vända sig till Majblommans välgörenhet för att få tillvaron att gå ihop. I ett jämlikt och solidariskt land minskar klassklyftorna i stället för att öka. I ett jämlikt och solidariskt land ser samhället till att vård, skola och omsorg får de resurser de behöver.

Men för jämlikhet och solidaritet räcker det inte att ändra i skattesystemet – verklig förändring kan bara ske om vi ändrar på hela samhällssystemet.

Det är denna förändring vi kommunister för fram på första maj i våra Röd Front-arrangemang. Välkommen att resa visionen om socialismen tillsammans med oss.